Om diagnosen substansbrukssyndrom

Utifrån Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders, DSM-5 har skadligt bruk och beroende ersatts av diagnosen substansbrukssyndrom. Det ingår elva kriterier, bland annat att personen förlorar kontrollen; det vill säga hen brukar mer substans än vad hen hade tänkt sig, sug efter substansen, toleransutveckling, abstinens och att man prioriterar substansen framför andra viktiga aktiviteter och/eller personer.

Utifrån antalet uppfyllda kriterier kategoriseras den diagnosen som lindrig, medelsvår och svår. För alkohol talar man om alkoholbrukssyndrom, för cannabis om cannabisbrukssyndrom och så vidare. I International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10 finns även diagnosen skadligt bruk, där man syftar på ett användningsmönster som skadar hälsan fysiskt eller psykiskt.

Ny terminologi: skadligt bruk och beroende med eller utan substanser

I ICD-10 ersätter man ordet missbruk med skadligt bruk och beroende för det anses mindre stigmatiserande. Varför mindre stigmatisering? För att begreppet missbruk fokuserar på den personens beteende, och ofta används termen inte bara för att beskriva ett problem utan också personer som ”missbrukare”. Skadligt bruk och beroende beskriver ett beteende och är ett värdeneutralt begrepp som inte riskerar att bidra till stigmatisering.

Skadligt bruk och beroende innebär ett bruk som skadar hälsan. Skadan kan inkludera försämrad omdömesförmåga eller dysfunktionellt beteende, som kan leda till funktionsnedsättning eller ha negativa konsekvenser på personens relationer. Eftersom hälsa brukar definieras som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande så kan skadligt bruk och beroende också inkludera sociala konsekvenser.

OBS! Detta gäller substansberoende och beroende utan substanser som till exempel hasardspelsyndrom (spelberoende), data-sex och andra beroende utan substanser.

Skadligt bruk, beroende och psykisk ohälsa

Att bruka substanser eller ha ett annat beteende som utvecklats till ett skadligt bruk och beroende eller beroendebeteenden kan vara ett sätt att hantera att man mår dåligt, ett sätt att hantera sin stress och ångest. Då är det viktigt att man arbetar med att hitta andra sätt för att hantera känslor av exempelvis utanförskap och känslan av att vara otillräcklig.

Skadligt bruk och beroende av substanser eller beroendebeteenden som till exempel spel om pengar och dataspel, köp, sex, arbete med mera, är för många ett sätt att hantera besvärliga känslor. Personen kan ha negativa känslor och tankar som de oftast saknar färdigheter att hantera. Att igenkänna och förhålla sig till dessa tankar och känslor är för många en viktig psykosocial färdighet att skaffa sig.

Beroendebeteende

Även vid ett beroendebeteende där substanser inte är inblandade kan en handling innebära toleransökning, det vill säga att man behöver göra mer av samma beteende för att uppnå samma effekt som i början av det beteendet. Man känner också abstinens och relationerna och arbetslivet påverkas på så sätt att nästan all vaken tid går åt att planera och genomföra det beteendet. Den mest kända beroendebeteende är hasardspelsyndrom, (spelberoende om pengar).

Beteendeterapi vid substansbrukssyndrom

Att arbeta med beteendeterapi innebär att hjälpa personen att bättre förstå funktionen av det problembeteende som kan vara aktuellt att förändra, att hantera problem på annat sätt än med substanser eller beroendebeteenden och att hitta alternativ som leder till positiv förstärkning, det vill säga det som upplevs som belönande för den enskilda individen.

Samtidigt behöver patienten ofta lära sig handfasta färdigheter, som att exempelvis kunna kognitivt utmana och ta sig förbi påträngande tankar om att bruka substanser eller utföra ett beroendebeteende som exempelvis spel, att kunna härbärgera och hantera intensivt sug, lösa problem, att tacka nej till erbjudanden, med mera.

Ytterligare läsning: Beroende och missbruk - 1177